Kungsleden dag för dag: 8 september - Ammarnäs till Aigert

8 km
11:15 - 14:45

Efter en god natt med god sömn vaknade jag av att solen gled in i rummet. Jag hade fått ha mitt 4-bäddsrum för mig själv så jag hade kunnat sprida ut mig ordentligt i och med ompackningen från depån. Jag gick in på SAS för att boka flyget och upptäckte då att de släppt bonusresor på en avgång som passade bättre i tid och som gör att jag landar 19:45 istället för 22:20. Bestämde med Susanna att hon ska komma och hämta mig och hon ville köra mig ända hem, ska bli mysigt att prata lite med henne. Enda är att bussen går från Hemavan 7:51 så det finns en risk att det inte hinns med frukost på hotellet men det ska jag väl kunna överleva.

Efter frukost och planering av dagen gick jag till butiken för att posta returen hem till Lotti. Även nyckeln till Rävfallsstugan skickades iväg. Med mig också stenen som låg i depån. Mina vänner Leif och Maria hade som gratulation sänt med en 2,5 kg tung gråsten, målad som en katt. En rolig idé men jag tänkte inte bära med mig den. Jag tittade efter bra ställen att lägga de, utanför naturum kanske, men nej. När jag kom fram till butiken hade se som ett litet kafébord utanför. På fönsterblecket bakom stod lite olika figurer i keramik o plast och på bordet låg en prydnadskatt i gips eller liknande. Jag la ner stenen på bordet, gick in i butiken och förklarade situationen och frågade om det var ok att de båda katterna gjorde varandra sällskap framöver. Det var det, så han bor numera i Ammarnäs. Jag köpte nya FinnCrisp, en stiftpenna (!) och kaffeost. Den får tina långsamt och så ska den provas enligt konstens alla regler. Jag har hört en del om det, ska bli mycket spännande.

När allt var klart var klockan 11 och jag gav mig iväg. En kort och odramatisk vandring egentligen bortsett från några fina och rejäla forsar och fall samt en sträcka med vidunderlig utsikt över dalen mot Ammarnäs. Lite uppför, lite slättland, lite spänger och rätt som det var låg Aigertstugan där. En kort etapp idag, en god balans till gårdagens långa strapats. Det har känts i axlar, ben och fötter idag så strategin och besluten är korrekta. Kunde sätta upp tältet helt vindstilla, nu för första gången med footprint, ska bli intressant att se om det gör något för markkyla/fukt. Nu när jag sitter i stugan är det 9 grader ute. Dagen har varit mulen, men torr. En bra dag igen.

Att jag närmar mig slutet blir allt mer påtagligt nu. Dels givetvis eftersom jag idag pysslat med att boka resor och fixa med det, men också för att det som återstår börjar bli så påtagligt greppbart. Antalet dagar går att räkna på en hand och antalet mil är nere på ental. Det är en märklig känsla, blandat upphetsat och vemodigt. Men framför allt overkligt. Ska det ta slut? Stugan fylls på så sakta framåt kvällen. Här var två pensionärspar som verkar vara på väg Ammarnäs-Hemavan där en av damerna är väldigt hönsig och går runt och oroar sig för bastun, att alla gör vad de ska och att stugvärden får igång gasen. Tydligen har han lite problem med den, eventuellt är gasen slut, eller så är det bara något bekymmer med trycket. De båda danska tjejerna kom ikapp mig i skogen och har kommit hit och gänget har fyllts på med två holländska (?) damer som kom söderifrån och som var riktigt törstiga. De köpte ett paket kikärter i tron att det var juice. De blev ganska förvånade... Och fler är på ingång. Skönt på något sätt att ha sitt tält.

Dagens lärdom: Att anpassa etappsträckor utefter ansträngning och återhämtningsbehov är en träningssak och jag börjar bli bra på det.
Myggindex: 0
Steg: 21 465
Naturobservationer:
- Ekorrn hoppade på tallegren utanför vandrarhemmet. Oklart hur det gick med hans lilla ben.
- Tre tranor cirklade över mig vid starten av leden i skogen och hälsade Kri-Håå!
- Massor av bergfink

PS. Vad är det med fjällvandrare och bastu? Är det samma syndrom som svenska charterresenärer och sprit kl 05:40 på Landvetter? Att det liksom hör till och bara ska göras? Jag förstår att det är skönt, jag gillar bastu lika mycket som någon annan och jag inser att det kan vara skönt för trötta fötter och slitna leder efter en dag på fjället, men personligen skulle jag nog inte ge mig på det sett till eftersvettningar och att sedan krypa ner i en dunsovsäck i tältet inför en kylig natt. Här i Aigert var det dock fullt ös i saunan. Alla i mixed, spritt språngande, unga som gamla, från bastun och ner, mer eller mindre på led, i den 8°-iga sjön. Som en sorts stereotyp bild av den frigjorde svensken på fjället. En skön bild från ena hållet, en pinsam från den andra. Eller så är det helt enkelt sådana vi är och då är det ju en sann bild, oavsett pinsamhetsgrad.

Två kompisar, min sommarkatt till höger

Hans nya hem, butiken i Ammarnäs

På väg igen

Dagens lunchställe

Vy bakåt

Jokken kastar sig ner under bron...

Och tio meter ner i skrevan

Ammarnäsdalen i höstfärger

Så fjäll

Tältet vid Aigertstugan

Bastun med sjö

Höjdbajsande

Nära till vattnet

Hur blir vädret i morgon?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kungsleden dag för dag: 2 september - Jäkkvik till Luvtavrre

Storstad 2017 - Bern/Vaduz. 13/4: Kammare, kultur och sol

Jag har rott 300 meter. Det var som fan.