Kungsleden dag för dag: 5 september - Sjnjultje till Lisvuojuhka

ca 19 km (inkl tältplatsletande)
8:00-ca 14:30

Den fjärde veckan är inledd (crazy) med vad som mycket väl kan komma att visa sig vara den bästa dagen på hela äventyret! Det har varit bra på så många olika sätt så jag är rädd att jag kommer glömma några under denna redogörelse.

Jag vaknade någon timma före solen då det började ljusna i rastskyddet. Sömnen hade blivit sparsam, inte lätt på en 40 cm bred träbänk i 29° värme. Det var fortsatt cirka 17° så jag slog en morgondrill och tände en brasa. Den fick fyr med en gång och inom kort var det varmt och gott igen. Vädret såg faktiskt riktigt lovande ut, bara några enstaka moln på ytterkanten. Jag dubbelkollade telefonen så ingen mer hört av sig igår kväll och passade på att boka boende i Hemavan. Vill ju inte komma dit och inte få plats. Så nu är slutdatum spikat, nu kommer jag inte undan! :)

Jag pysslade runt i godan ro med alla morgonbestyr och trots att jag inte gjorde mig någon brådska var klockan bara 8 när jag var redo för avgång. Nåväl. Lika bra. Jag har ingen som helst brådska, kan ta det riktigt lugnt nu på morgonen.

Målet idag var länsgränsen Norrbotten/Västerbotten. Att ta sig hela vägen till Rävfallet enligt boken var för långt. 15-16 km får räcka. Vädret höll i sig. solen gallskrek från en blå himmel och färgerna på fjället var bedövande. Det blåste ganska kyliga västvindar men med vindjacka på och i rörelse var det inga problem.

Efter en kort början i björkskog med lite sump öppnade fjället upp sig och det blev vansinnigt lättvandrat. Torra fina stiga, något vad här och var, ganska bra spångat och lagom kuperat. Utmaningar fanns och svetten rann, men aldrig så att man inte såg någon ända på motlut, stenskravel, videsnår eller vad det nu kunde vara. Jag kände dessutom ingen stress så bara för att det var lätt gick jag inte speciellt mycket fortare. Siktvidden var makalös, man såg precis hur långt som helst och återigen stog man där och bara njöt av storheten i naturen och man själv som en lite prick däri.

Naturupplevelserna avlöste varandra, mer om det på avsedd plats nedan. Enligt kartan skulle det finnas vatten strax före länsgränsen och bra tältmöjligheter så jag blev lite fundersam när det var kruttorrt. Tälta hade gått bra, men inte utan vatten. Dessutom var klockan inte ens 12:30, jag kunde ju inte vara klar för dagen redan. Jag gick vidare och inom kort fanns vatten så jag kunde göra mig lunch. Vinden i ryggen och solen i ansiktet blev jag sittandes ett tag och lyssnade till det meditativa porlandet från bäcken bredvid. Livet på en pinne.

Ny plan för lägerplats var i närheten av en sjö lite längre fram. Jag lämnade ledenoch kollade runt och visst fanns det platser men en kilometer gången idag var en färre i morgon och dagen därpå ska jag gå över 20 så det kan ju vara bra att vara klar i morgon ganska tidigt. Alltså gick jag vidare. Lite längre fram kom ett stigskilje, gamla Kungsleden går raka vägen till Ammarnäs, nya gör en sväng över Rävfallet. Precis i början av omvägen går en hängbro över Lisvuojuhkla ner i en dalgång och där såg jag min tältplats. Klockan var 14:30, jag har en knapp mil kvar till Rävfallet i morgon. Jag kunde sätta upp tältet med sol i ryggen och det blev skitbra! Jag kunde sitta och bara njuta av solen så länge den värmde och hypnotiseras av jokkens brus. Jag låg raklång i ljungen och njöt. Jag fikade, drack whisky. Jag tvättade fötterna och skådade fågel. Jag såg Hanna i sin orangea mössa glida förbi uppe vid stigskiljet, hon behöver ju inte följa leden. Jag tror inte hon såg mig. Kvällssolen värmde till framåt 18:30 och då hade jag ätit, tagit en whisky till och bara njutit mer i solen. Ett par andra vandrare kom från det håll dit jag ska i morgon, vi hälsade och de slog läger på andra sidan bron.

Alltså, kombinationen av väder, vandring, upplevelser, prestation utöver plan, bra tältläger och en lugn kväll har gjort denna dag till helt makalös!

Nå, klart väder brukar betyda kalla nätter. Just nu är det 13° i tältet och innan jag gick in var det 9° i skuggan ute. I morse var det rimfrost på spängerna och tunna pölar hade en isskorpa. Jag är påpälsad och beredd, vi får se hur det går. Jag tar gärna en kall natt om jag får dagar som dessa.

Jag har kommit på mig själv med att se fram emot att ta hand om all utrustning när jag kommit hem. Torka ur allt, städa tält, diska grejer, tvätta kläder, vaxa kängor. Inte för att jag vill att det ska ta slut utan för att jag vill ta hand om den utrustning som gjort det möjligt och ge den korrekt omvårdnad som tack. Att få lägga det i vinterdvala i väntan på nya utmaningar framöver. Låter kanske märkligt men så är det. Målet är nära nu. Jag är i Vindelfjällsreservatet och det är där det hela avslutas. Fortfarande är det några svängar och kringelikrokar kvar, men inom kort kan jag börja räkna dagar. Det känns konstigt.

Dagens lärdom: Övernattning i nödfall betyder endast i nödfall...
Myggindex: 1 (kom något knottliknande på kvällen, men de bet aldrig)
Steg: 31 950
Naturobservationer:
- Björklöven faller nu med vinden
- En vit ren! (senare några till. 1/50 tydligen)
- En stenfalk gled över marken och satte sig på en sten. Senare satt den på en vinterledsstolpe. Den flög inte förrän jag var 20 meter från den.
- En kungsörn seglade i vinden ovanför min lägerplats
- Samtidigt höll en jaktfalk på att från ryttlande jaga smått på marken
- Vilken kväll...

PS. Jag lät 25-åringen i sällskapet sköta min tandhygien ikväll.