Kungsleden dag för dag: 25 augusti - Rittak till Stuor Dáhtá
ca 16 km (inkl letande efter tältplats)
8:20 - 16:30
Idag har varit en väldigt bra dag. Jag har känt mig i stort sett avkopplad och ett i det jag gör hela dagen. Det har varit lugnt, ostressat, vackert, och ensamt...
OK, jag erkänner att när jag vaknade och konstaterade att regnet under natten inte upphört, då var jag inte harmonisk. Samtidigt, jag kan ingenting göra åt det och det är ju inte som hemma där jag bara kan strunta i att gå ut. Teoretiskt skulle jag kunna stanna i tältet en dag men det är ju inte därför jag är här. Jag låg och väntade kanske en timma på tecken att det skulle lätta men beslöt till slut att agera. Det fick bli powerbars och nötter till frukost, ingen gröt idag. Sen fick jag klä på mig sittandes i mitt enmanstält, tillika packa ihop allt sovtyg, kläder, kök och annat som stod framme från igår i en förberedelse för östlig sol. Till slut kravlade jag mig ut i full regnmundering för att fälla det blöta tältet. Då lättade regnet... Eller ja, regn & regn, min tältplats var liksom mitt inne i ett moln, och det var hur det rörde sig som avgjorde hur mycket det regnade. Jag skakade av tältet så gott jag kunde och så bar det av.
Några siktvidder eller vackra vyer var det inte tal om. Molnet/dimman låg så tät så jag knappt såg nästa ledmarkering. Allt var blött och halt så det gick långsamt, långsamt. Ett steg i taget. Jag tittade således mest på mina fötter när jag plötsligt i ögonvrån såg något som rörde sig. Framför mig på stigen gick ett par dalripor (ev fjäll) och sprätte. Vi tittade på varandra ett tag, sedan flög de iväg. Mycket stenblock och när nedstigningen började i kombination med fuktig björkskog. Återigen, lugnt och försiktigt.
Leden går här i en bit av Sarek och skönheten i denna urskog går inte att beskriva. Träden, mossan, rötterna, myrarna, en komplett Elsa Beskow-skog. Tomtebananernas hemvist, jag lovar! Jag tog en kompletterande fika/frukost vid en jokk, det hade slutat regna men markerna var ju våta så jag behöll regnställ på. En perfekt miljö att äta sin varma koppen i.
Sarek fortsatte att trollbinda men tog så småningom slut och inom kort var jag vid Pårtestugorna. Vilket ställe! I totalt stillsam miljö invid en sjö, tystnad, lugn, ro & frid. Stugvärden kom ut och hälsade, vi språkade lite, jag köpte ett märke och sen gjorde jag lunch, ensam i stugan. Jag tog god tid på mig, tog en kopp kaffe, satt och kollade kartan, filosoferade. Gick på dass, gick runt och kollade, tog kort. Helt avslappnad. Till slut fick jag ändå börja röra på mig, men jag satt länge på trappan innan jag gav mig av. Jag ville inte lämna Pårte.
Resten av dagen var mer skog och myrmark tills jag kom fram till en sjö jag sett ut som hållpunkt för dagen. Det fanns gott om rastplatser men inte så många tältditon. Var de inte för lutande så var de för knöliga eller för sumpiga. Eller för utsatta för vinden friskade i rätt bra över sjön. Jag höll på och letade rätt länge men till slut hittade jag en som dög, en bit från leden, nära sjön. Jag hoppas bara jag hittar tillbaka till leden i morgon. Vinden hjälpte till att torka upp det blöta tältet men moln på flera fronter hotar med att blöta ner det i natt igen. Jag käkade middag, tvättade fötterna, njöt av kvällssolen och kröp sedan i säcken. För att lufta fötterna efter badet testar jag att sova utan strumpor, vi får hoppas att det inte blir för kallt bara.
Jag vet inte vad som gjort mig så tillfreds idag. Det kan givetvis vara att jag scklimatiserat mig och äntligen börjar släppa på alla saker runt omkring. Men det kan också vara att jag i stort sett varit ensam idag. Jag mötte ett par i dimman på morgonen och ett annat i björkskogen på väg ner. En ensam vandrare kom till Pårte precis när jag gick och vid sjön mötte jag ett par med hund. I övrigt bara jag. Inga franska bergsgetter, Ingen Daniella, ingen göteborgare. Och jag går i min egen takt.
Dagens lärdom: Det finns en tältplats, det handlar bara om att leta tillräckligt länge.
Myggindex: 0
Steg: No more, den har lagt av.
Naturobservationer:
(mitt PS från igår torde bevisats idag. Aldrig är renarna så nära, fåglarna så många, som när jag går tyst själv)
Riporna på stigen i dimman
Rödvingetrast skuttade i skogen efter Pårte
En handfull (minst) lavskrikor flög runt i björkarna mellan husen i Pårte
Tre renar i regnet på en spångad myr
Nordisk Stormhatt
Plus en blå blomma jag inte hittar i boken
Storlom på sjön
8:20 - 16:30
Idag har varit en väldigt bra dag. Jag har känt mig i stort sett avkopplad och ett i det jag gör hela dagen. Det har varit lugnt, ostressat, vackert, och ensamt...
OK, jag erkänner att när jag vaknade och konstaterade att regnet under natten inte upphört, då var jag inte harmonisk. Samtidigt, jag kan ingenting göra åt det och det är ju inte som hemma där jag bara kan strunta i att gå ut. Teoretiskt skulle jag kunna stanna i tältet en dag men det är ju inte därför jag är här. Jag låg och väntade kanske en timma på tecken att det skulle lätta men beslöt till slut att agera. Det fick bli powerbars och nötter till frukost, ingen gröt idag. Sen fick jag klä på mig sittandes i mitt enmanstält, tillika packa ihop allt sovtyg, kläder, kök och annat som stod framme från igår i en förberedelse för östlig sol. Till slut kravlade jag mig ut i full regnmundering för att fälla det blöta tältet. Då lättade regnet... Eller ja, regn & regn, min tältplats var liksom mitt inne i ett moln, och det var hur det rörde sig som avgjorde hur mycket det regnade. Jag skakade av tältet så gott jag kunde och så bar det av.
Några siktvidder eller vackra vyer var det inte tal om. Molnet/dimman låg så tät så jag knappt såg nästa ledmarkering. Allt var blött och halt så det gick långsamt, långsamt. Ett steg i taget. Jag tittade således mest på mina fötter när jag plötsligt i ögonvrån såg något som rörde sig. Framför mig på stigen gick ett par dalripor (ev fjäll) och sprätte. Vi tittade på varandra ett tag, sedan flög de iväg. Mycket stenblock och när nedstigningen började i kombination med fuktig björkskog. Återigen, lugnt och försiktigt.
Leden går här i en bit av Sarek och skönheten i denna urskog går inte att beskriva. Träden, mossan, rötterna, myrarna, en komplett Elsa Beskow-skog. Tomtebananernas hemvist, jag lovar! Jag tog en kompletterande fika/frukost vid en jokk, det hade slutat regna men markerna var ju våta så jag behöll regnställ på. En perfekt miljö att äta sin varma koppen i.
Sarek fortsatte att trollbinda men tog så småningom slut och inom kort var jag vid Pårtestugorna. Vilket ställe! I totalt stillsam miljö invid en sjö, tystnad, lugn, ro & frid. Stugvärden kom ut och hälsade, vi språkade lite, jag köpte ett märke och sen gjorde jag lunch, ensam i stugan. Jag tog god tid på mig, tog en kopp kaffe, satt och kollade kartan, filosoferade. Gick på dass, gick runt och kollade, tog kort. Helt avslappnad. Till slut fick jag ändå börja röra på mig, men jag satt länge på trappan innan jag gav mig av. Jag ville inte lämna Pårte.
Resten av dagen var mer skog och myrmark tills jag kom fram till en sjö jag sett ut som hållpunkt för dagen. Det fanns gott om rastplatser men inte så många tältditon. Var de inte för lutande så var de för knöliga eller för sumpiga. Eller för utsatta för vinden friskade i rätt bra över sjön. Jag höll på och letade rätt länge men till slut hittade jag en som dög, en bit från leden, nära sjön. Jag hoppas bara jag hittar tillbaka till leden i morgon. Vinden hjälpte till att torka upp det blöta tältet men moln på flera fronter hotar med att blöta ner det i natt igen. Jag käkade middag, tvättade fötterna, njöt av kvällssolen och kröp sedan i säcken. För att lufta fötterna efter badet testar jag att sova utan strumpor, vi får hoppas att det inte blir för kallt bara.
Jag vet inte vad som gjort mig så tillfreds idag. Det kan givetvis vara att jag scklimatiserat mig och äntligen börjar släppa på alla saker runt omkring. Men det kan också vara att jag i stort sett varit ensam idag. Jag mötte ett par i dimman på morgonen och ett annat i björkskogen på väg ner. En ensam vandrare kom till Pårte precis när jag gick och vid sjön mötte jag ett par med hund. I övrigt bara jag. Inga franska bergsgetter, Ingen Daniella, ingen göteborgare. Och jag går i min egen takt.
Dagens lärdom: Det finns en tältplats, det handlar bara om att leta tillräckligt länge.
Myggindex: 0
Steg: No more, den har lagt av.
Naturobservationer:
(mitt PS från igår torde bevisats idag. Aldrig är renarna så nära, fåglarna så många, som när jag går tyst själv)
Riporna på stigen i dimman
Rödvingetrast skuttade i skogen efter Pårte
En handfull (minst) lavskrikor flög runt i björkarna mellan husen i Pårte
Tre renar i regnet på en spångad myr
Nordisk Stormhatt
Plus en blå blomma jag inte hittar i boken
Storlom på sjön
 |
| När regnet lättar i björkskogen |
 |
| Rinnande vatten i det fria. Känner hur det vattnas i munnen... |
 |
| Sarek, mina drömmars skog |
 |
| Pårte, lugn och ro... |
 |
| ... och dass |
 |
| Hyfsat stilla |
 |
| Solen, skogen och jag |
 |
| Den som söker skall finna |
 |
| Det är inte synd om mig det minsta |
Kommentarer
Skicka en kommentar