Storstad 2015: Bryssel. 14/6 - Gamla flygplatsbutiker och gratis oliver.
Har ni hängt med ett tag vet ni att en annan resetradition är besök på en lokal marknad. Detta har under årens lopp givit en del diversifierade upplevelser, alltifrån skottlossning och stöldgods till att bli bryskt utkörda då prutandet över en skinnjacka gått lite överstyr. Alla städer har någon form av marknad och ibland är den bra, ibland är den av lopp-karaktär. Den vi siktat in oss på i Bryssel låg vid Midi-stationen, max tio minuters promenad från hotellet så efter ytterligare en stadig frukost bland babblande italienska damer och fnittrande tonårstjejer på plats för One Direction-konserten under lördagskvällen sadlade vi apostlahästarna och gav oss av.
Solen sken och vi var tveklöst tidiga för det var gott om plats och flera handlare höll på och placerade ut det sista i sina stånd. Damerna i sällskapet fastnade snabbt bland blusar, linnen och dylikt och innan vi visste ordet av var dagens första inköp ett faktum. Vi strosade vidare och som vanligt kan du köpa det mesta på en sådan här marknad. Kläder dominerar, men det fanns även en matavdelning, folk köpte stora blomsterarrangemang, såväl i snitt som i kruka. Demonstrationer av mirakelputsmedel och magiska moppar fanns här och var, tveksam elektronik slumpades ut och på flera ställen fanns fler varianter av oliver än du kunde räkna och om du ville vara säker på att köpa rätt kunde du medelst dina fingrar smaka på alla sorter...
Vad som slog oss ganska snart, bortsett från insikten att det här kan ha varit en av de större marknader vi besökt under våra resor, var attityden hos försäljarna. Visst, det fanns en knapp handfull som tjoade och gormade likt kantarellförsäljarna på Hötorget, troligen om "Bästa pris!!!" eller liknande, men inte någonstans var de påflugna. Du kunde gå fram till ett stånd och titta lite på utbudet utan att för den skull någon var på dig som en hök med information om den ypperliga kvaliteten på varan samtidigt som fem-tio alternativ till den väska/jacka/bälte/plånbok/hörlur du visat aningens nyfikenhet på. Somliga argumenterar säker att detta är en del av upplevelsen att gå på marknad utomlands, personligen klarar jag mig bra utan den. Med några prassliga plastpåsar som nytillkommet tillskott till packningen satte vi oss strax utanför marknaden för en sista kopp kaffe i Bryssel-solen.
Vid vår ankomst hade vi tagit tåget in till stan. För fyra biljetter betalade vi €34 vilket var mer än vi hade trott utifrån vad vi läst oss till innan, men som jag påpekat tidigare, aktuella guideböcker stod inte precis som spön i backen hemmavid. Vi upptäckte emellertid att hotellet kunde ordna shuttle till flygplatsen för €45 för fyra personer och med tanke på att vi då a) inte behövde dra väskor genom stan och b) kunde maximera vår tid innan hemfärd fann vi det som ett klipp. Klockan 13 äntrade vi taxin som utan att bry sig om några som helst hastighetsbegränsningar forcerade trafiken och levererade oss till flygplatsen, lätt skakade, men helskinnade. Denna flygplats är ingen ny hemvist för oss. Under vår resa innefattande pilgrimsvandring 2013 hade vi en del väntetid här både på ut- och hemresa. Med det i hyfsat färskt minne visste vi ungefär var affärerna låg och vart vi behövde gå för att få det vi ville ha med oss hem. Jag handlar inte automatiskt på flygplatser för att man "ska" det när man är på resa, men ibland, som nu hade jag ett behov att inför sommaren fylla på i hyllan hemma, specifikt då med Laphroaig, den vanliga 10-åriga. Jag har mer eller mindre alltid den hemma, men nu hade den av någon anledning tagit slut. Döm om min förvåning (varför, begriper jag egentligen inte, flygplaster byggs om hela tiden) när det inte alls såg ut som vi mindes det. Eller ja, jag kunde se vart jag hade velat gå, men där var stängt. Istället var där nu ett sånt där stort öppet torg med allt som det brukar vara på flygplatser nu för tiden, direkt efter säkerhetskontrollen. Jag klev fram till malt-hyllan och tappade hakan. Här fanns QA (mesig) och PX (förhatlig sherry-lagring) men inte deras vanligaste, 10YO. Jag kollade i alla affärer och saknade den gamla. Det fick bli en Talisker Dark Storm istället. Stackars mig.
Så vad tyckte vi om Bryssel då? Det gjorde vi! En behändig stad, trevliga människor, trygg känsla och allmänt behaglig. Människorna verkade ha en avslappnad inställning till både sig själv och andra och det var inga problem att göra sig förstådd. Inte en stad där man känner att man behöver vara rädd för att saker ska försvinna ur fickorna titt som tätt, men en mat med känsla för det goda i livet och som tar seriöst på sitt öl. Öl ska serveras ur flaska och varje ölmärke har sitt specifika glas. det hör liksom till. Stor stark gören sig icke besvär. Lägg där till bra flygförbindelser från Göteborg och du har en kombo som heter duga. Tveka inte, en helg i Bryssel är värt en resa!
Lite länkar:
Bedford Hotel
Gratis guidevandring
Matvandring
EU-parlamentet
Musselrestaurang
Aux Armes de Bruxelles
Moeder Lambic
Autoworld
Atomium
Falstaff
Coudenberg
Solen sken och vi var tveklöst tidiga för det var gott om plats och flera handlare höll på och placerade ut det sista i sina stånd. Damerna i sällskapet fastnade snabbt bland blusar, linnen och dylikt och innan vi visste ordet av var dagens första inköp ett faktum. Vi strosade vidare och som vanligt kan du köpa det mesta på en sådan här marknad. Kläder dominerar, men det fanns även en matavdelning, folk köpte stora blomsterarrangemang, såväl i snitt som i kruka. Demonstrationer av mirakelputsmedel och magiska moppar fanns här och var, tveksam elektronik slumpades ut och på flera ställen fanns fler varianter av oliver än du kunde räkna och om du ville vara säker på att köpa rätt kunde du medelst dina fingrar smaka på alla sorter...
Vad som slog oss ganska snart, bortsett från insikten att det här kan ha varit en av de större marknader vi besökt under våra resor, var attityden hos försäljarna. Visst, det fanns en knapp handfull som tjoade och gormade likt kantarellförsäljarna på Hötorget, troligen om "Bästa pris!!!" eller liknande, men inte någonstans var de påflugna. Du kunde gå fram till ett stånd och titta lite på utbudet utan att för den skull någon var på dig som en hök med information om den ypperliga kvaliteten på varan samtidigt som fem-tio alternativ till den väska/jacka/bälte/plånbok/hörlur du visat aningens nyfikenhet på. Somliga argumenterar säker att detta är en del av upplevelsen att gå på marknad utomlands, personligen klarar jag mig bra utan den. Med några prassliga plastpåsar som nytillkommet tillskott till packningen satte vi oss strax utanför marknaden för en sista kopp kaffe i Bryssel-solen.
Vid vår ankomst hade vi tagit tåget in till stan. För fyra biljetter betalade vi €34 vilket var mer än vi hade trott utifrån vad vi läst oss till innan, men som jag påpekat tidigare, aktuella guideböcker stod inte precis som spön i backen hemmavid. Vi upptäckte emellertid att hotellet kunde ordna shuttle till flygplatsen för €45 för fyra personer och med tanke på att vi då a) inte behövde dra väskor genom stan och b) kunde maximera vår tid innan hemfärd fann vi det som ett klipp. Klockan 13 äntrade vi taxin som utan att bry sig om några som helst hastighetsbegränsningar forcerade trafiken och levererade oss till flygplatsen, lätt skakade, men helskinnade. Denna flygplats är ingen ny hemvist för oss. Under vår resa innefattande pilgrimsvandring 2013 hade vi en del väntetid här både på ut- och hemresa. Med det i hyfsat färskt minne visste vi ungefär var affärerna låg och vart vi behövde gå för att få det vi ville ha med oss hem. Jag handlar inte automatiskt på flygplatser för att man "ska" det när man är på resa, men ibland, som nu hade jag ett behov att inför sommaren fylla på i hyllan hemma, specifikt då med Laphroaig, den vanliga 10-åriga. Jag har mer eller mindre alltid den hemma, men nu hade den av någon anledning tagit slut. Döm om min förvåning (varför, begriper jag egentligen inte, flygplaster byggs om hela tiden) när det inte alls såg ut som vi mindes det. Eller ja, jag kunde se vart jag hade velat gå, men där var stängt. Istället var där nu ett sånt där stort öppet torg med allt som det brukar vara på flygplatser nu för tiden, direkt efter säkerhetskontrollen. Jag klev fram till malt-hyllan och tappade hakan. Här fanns QA (mesig) och PX (förhatlig sherry-lagring) men inte deras vanligaste, 10YO. Jag kollade i alla affärer och saknade den gamla. Det fick bli en Talisker Dark Storm istället. Stackars mig.
Så vad tyckte vi om Bryssel då? Det gjorde vi! En behändig stad, trevliga människor, trygg känsla och allmänt behaglig. Människorna verkade ha en avslappnad inställning till både sig själv och andra och det var inga problem att göra sig förstådd. Inte en stad där man känner att man behöver vara rädd för att saker ska försvinna ur fickorna titt som tätt, men en mat med känsla för det goda i livet och som tar seriöst på sitt öl. Öl ska serveras ur flaska och varje ölmärke har sitt specifika glas. det hör liksom till. Stor stark gören sig icke besvär. Lägg där till bra flygförbindelser från Göteborg och du har en kombo som heter duga. Tveka inte, en helg i Bryssel är värt en resa!
PS. Vi hade hört om att det bildats en tradition att då och då klä på Maneken Pis olika outfits, huvudsakligen nationaldräkter vid statsbesök och liknande men tydligen hade han även en Elvis-kostym i det museum där alla över 600 utstyrslar fanns att beskåda. En speciell liten förening sköter det där och klär på honom med pompa och ståt. Vi hade tur, på väg till hotellet sista dagen hörde vi lite ompa-bompa kring hans gathörn så vi gick dit. Där stod ett gäng och visserligen hade de en Hard Rock Café-banderoll framför sig så det var kanske mer ett reklamjippo än annat, men lite kul att se den lille grabben påklädd med gur(k)a i hand ändå. ;)
Lite länkar:
Bedford Hotel
Gratis guidevandring
Matvandring
EU-parlamentet
Musselrestaurang
Aux Armes de Bruxelles
Moeder Lambic
Autoworld
Atomium
Falstaff
Coudenberg
Kommentarer
Skicka en kommentar