Inlägg

Visar inlägg från 2012

Vill du ha ett fikon?

Bild
Det här var första julen då någon av barnen liksom "kom hem" för att fira julen och sen åkte hem till sitt. Tidigare har de liksom alltid bott hemma över jul i alla fall. Tiden går och saker förändras och det är helt naturligt. Det har en funktion.

Efter två dagar utan röst började jag kraxa lite idag. Såhär sent på kvällen kan jag ångra det lite, det är rejält svullet nu igen och stickande knivhosta lurar hela tiden i bakgrunden. Tror det blir till att ta det lugnt med röstresurserna i morgon.

Vi närmar oss slutet på ett år. Ett annorlunda på många sätt. Låt oss träffas och sammanfatta det innan veckan är slut.



Krakow, dag 3

Bild
Inget hade kunnat förbereda mig. CJ hade skojat om det, men det var så långt borta. Jag vaknade före honom, jag var alltså vaken. Jag hade kollat av twitterflödet, rensat mail, spanat in bilderna från igår. Då. Utan förvarning. Som ur en varulvs inre. RAUBTIER!!! CJ:s telefon vrålar som ur alla helvetens avgrund! Vad!? Vem!? Varför!? Min rumskamrat sliter till sig luren, ler bakom min rygg: "Tyckte det kunde passa idag" Jo, jo. Hanses plan skulle lyfta framåt eftermiddagen, så några längre utflykter var inte att tänka på. För ett kort ögonblick i Arboga i höstas funderade vi på att försöka hinna med en kyrka, inredd med benknotor efter offer från pesten eller digerdöden eller Tamiflu eller vad det nu var, men det låg helt enkelt för långt bort. Krakow är dock en stad alla talar om är så grann i sig så under tiden vi drack det blaskiga teet och den tvivelaktiga juicen studerade vi kartan noga och gjorde upp en tripp som nog skulle kunna fördriva tiden. Vårt hotell låg faktiskt…

Mer gnäll och besvär.

Bild
Jag har satt mig ner på plats 4D. Gångplats, som vanligt. Hellre bli knuffad på av serveringsvagnen då och då än att vara inträngd mot väggen. Det är Lufthansa/Eurowings som bär mig mot Düsseldorf, på väg hem över helgen. Jag är trött. Trött sådär intill benet. Jag kände det när jag satte mig ner i de gråa läderstolarna på planet som förefaller nytt på så många sätt. Jag blev varm av trötthet, nästan så jag kände mig febrig. Kroppen bara sjönk ihop och all kraft gick ur benen. Det är inte längre ett par lår i mina Meyer-brallor, det är dödkött. Det kryper lite innanför skinnet. Ögonen vill sluta sig, men inte förbli stängda. Det handlar inte om sömnighet, det handlar om fysisk trötthet, utmattning.

Varför då? Har jag ansträngt mig massor i veckan? Inte alls. Jag har som vanligt gått till och från jobbet, men det är ju inget som skulle föranleda detta. Jag var på gymet i onsdags, sprang en knapp timma, men jag tog inte ut mig. Vi var i Warszawa igår och firade Lucia, men det blev inte …

Det blir aldrig som man tänkt sig. Varför inte?

Bild
Det är väl snart dags att sammanfatta året. Mitt första år som utlandsarbetande. Visst, det gör jag gärna. Men innan dess skall självklart Jante och universum snurra till det en sista gång före nyårsklockorna klingar ut i ett sprittöcken den trettioförste. Det har blivit lite rörigt.

Ni minns att jag skrev om att chefen slutat? Jodå. Nya chefer, nya idéer. Det i sig är vare sig konstigt eller ovanligt och vad det innebär för er lille utrikeskorrespondent är inte klart ännu. Mycket är osäkert, inget är klart. Få verkar veta, ännu färre faktiskt ha tid att ta tag i det, och just nu vet jag inte vad det mynnar ut i, jag får säkert anledning till att återkomma om det, men det fick mig att fundera lite på hur jag alltid lyckas hamna i sådana här situationer.

Min karriär i branschen började på ett litet familjetryckeri, som lärling. Det blev en språngbräda, inget konstigt eller ovanligt med det, man måste ju känna sig fram. Men därefter?
Goterna i Kungälv: efter en kort tid lades det ner och…

Krakow, dag 2 (Auschwitz/Birkenau)

Bild
Den polska staden Oświęcim ligger ungefär en timmas bilresa sydväst om Krakow. Under den tyska ockupationen döptes den om till Auschwitz och är idag symbol för förintelsen och alla de hemskheter denna del av andra världskriget förde med sig. Mer eller mindre direkt efter kriget gjordes platserna om till museum, vilket i sig är fascinerande. Man kan ju tycka att man lika gärna skulle vilja jämna det med marken och därmed försöka glömma detta så fort som möjligt. I över 60 år har man dock kunnat komma och undervisas här, för det är vad det handlar om. Det är inte förvisning eller uppvisande som på ett vanligt museum, det här är en lärdom som behöver tas.

Det är svårt att komma in som enskild besökare, vi läste oss till att vad man fick göra var att komma dit och hoppas på att få plats bland någon förbokad grupp. Vi rullade in på parkeringen vid 10 och tyckte det var lagom, då första insläppet skulle vara 10:30. Nu tror jag vi fått det där om bakfoten, eftersom vår grupp verkade bestå av…

Krakow, dag 1

Bild
Så var det då dags. Resan till Krakow ihop med gode vännen CJ Åkerberg. Det hade börjat som en lösryckt tanke utifrån faktumet att jag var i Polen och efter en del samtal realiserats till en faktisk plan. CJ reste med flyg och jag lyckades låna firmabilen över helgen för att vi skulle slippa böka med hyrbil mm.

Resan mellan Płońsk och Krakow föreföll enligt alla kartor jag konsulterade ta cirka fem timmar. Min platschef trodde på mer, men jag gick på den uppgiften. Bestämde bilen till 13:00 eftersom CJ skulle landa kl 18. När klockan slog 13 var ingen bil i närheten. Ett missförstånd gjorde att han dök upp först klockan 14, perfekt start med en timmas försening. Jag kom i alla fall iväg och efter några mil var jag kompis med såväl gps som Bluetooth i bilen och kunde koncentrera mig på att käka mil.

Vägarna i Polen är av synnerligen skiftande karaktär. Den första delen var som en vanlig landsväg i Sverige, en som det varit 70 eller 80 på. Skillnaden här var att den var sämre, inga ka…