Inlägg

Visar inlägg från december, 2011

2011 - Kulturen

Bild
Låt oss börja där.

2011 var året då jag nog fullt ut anammade det faktum att kultur i olika former faktiskt intresserar mig. Jag valde också att agera på det i många olika former, både utställningar, opera, konserter och böcker gav jag mig på och jag lät det hela leva sitt eget liv på något sätt.

Tanken på att faktiskt låta det ta en större del av mitt liv tog ordentlig form i samband med att jag började med vikt- och hälsoprogrammet på Xtravaganza. En av hörnstenarna i deras program är Mental näring. Att hitta något annat att belöna sig själv med än mat, för att uttrycka det enkelt. Första steget som kändes ordentligt var när jag besökte Dalí-utställningen på Moderna i Stockholm 2009, något som berörde mig rejält och som fick mig att vilja utveckla det hela mer och i år kan man säga att jag gjorde det.

Konserter:
Peter Gabriel i London
Rush i Stockholm
Roger Waters i Oslo & Stockholm
Sade i Stockholm
Specials i Stockholm
Big 4 på Ullevi
Woven Hand på Nefertiti
Tori Amos i Köpenhamn



Operan:

2011 - ett bra år

Bild
Ett år går mot sitt slut. Ett år som har varit omvälvande, framgångsrikt och så fullt av steg, om inte alltid framåt, så i alla fall i rätt riktning. Visst har det varit ett antal dikeskörningar också, men på det hela taget kan detta ha varit ett av de bästa åren hittills. Framsteg i terapin, vuxna barn som klarar sig själva, nytt jobb, egen tid, bästa födelsedagen, konsertupplevelser, ja jösses. Det finns att gräva i, minsann.

Min avsikt är att spegla mitt 2011 i ett antal inlägg framöver, alla med olika teman. Det skulle bli för långdraget och för oläsligt om jag skulle göra någon form av kronologisk krönika över det hela. Håll därför ögonen öppna här, bit för bit får ni veta vad som hände och hur det påverkade mig. Under tiden, några foton från året som pausunderhållning:










Törnrosa

Nu går det undan. Tre dagar kvar på jobbet. Tre veckor kvar i Sverige. Och så mycket kvar som ska göras. Tanken med de sista 15 dagarna på året var ju avkoppling i kombination med förberedelse. Nu blir det nog inte så. Kanhända är det lika bra. Kanske mår jag bäst av att ha fullt upp, att inte tappa fart, att vara fortsatt taggad när 2011 blir 2012 och jag påbörjar ytterligare ett kapitel i boken om Tyskens Pöjk från Herrljunga. Han som försökte, han som tyckte att han lyckades av egen kraft. Han som körde i diket. Han som tog sig upp igen.


Kulturen som ventil för mig, som vattenhål, som näringskälla har blivit väldigt tydlig. Jag tror den är för mig som träning kan vara för andra. Man mår dåligt om man inte fått en dos på ett tag. Upprätthållandet av detta tror jag därför vara en viktig nyckel framöver. Hemresor får planeras att stämma med Operans schema och film/litteratur måste få plats i Polen. Eböcker, iPad och annan teknik kommer hjälpa till ordentligt, så får det bli. Igår fick…

Flytt och demoner.

Sitter på bussen på väg hem i natten efter en intensiv helg. Woven Hand i lurarna bibehåller känslan och transen efter kvällens konsert på Nefertiti med Dave Eugene Edwards. En konsert som i sin tur blev en avslutning på helgen som jag behövde. Att bara stå där och låta mig uppslukas, omslutas av den värme, desperation och ärlighet som bokstavligen strömmade från scenen gjorde saker med mig som är hart när omöjliga att förklara. Plötsligt sa jag till mig själv för mitt inre: “Här är det. Här finner du din styrka. Med hjälp av detta går du framåt.” Och jag log och fann att det var gott.

Fade to “Not one stone”

Behovet av att vara behövd runs strong my young padawan. Det är lätt att säga att barnen ska klara sig själva när de vuxit upp och till och med flyttat hemifrån. Slut på curlingen, nu är de vuxna med eget liv. Rätt i grunden, absolut, det vidhåller jag. Men när man tydligt är behövd, när man fyller en funktion, när man inser att de inser att man faktiskt är bra att ha, då faller bi…